Gävle kommun har JO-anmälts för vanvård av döva med utvecklingsstörning på ett särskilt boende. Bara ett fåtal av personalen kan kommunicera med de boende med teckenspråk, trots att teckenspråk är de boendes första språk. Det råder också brist på kommunikationshjälpmedel på avdelningen.

Redan 2007 gjordes en anmälan mot förhållandena på boendet. Men enligt anmälarna, två anställda inom omsorgen som vill vara anonyma, har det inte skett någon förbättring sedan dess.

En telefonoperatör i Västsverige utsattes för ett oljud på 120-140 decibel rakt in i öronen när ett larm kopplades rakt in i hennes headset. Hon drabbades av omedelbara hörselproblem, tinnitus, illamående, yrsel och koncentrationsbesvär. Det här ledde till att hon förlorade sitt jobb som telefonoperatör.
Trots att kvinnans bullerskada är väl dokumenterad hävdade Försäkringskassan att kvinnan var ”ljudkänslig” och att hennes besvär kunde bero på Menières sjukdom. De ansåg inte att det var bevisat att kvinnans hörselskada berodde på jobbet. Förvaltningsrätten gick senare på samma linje.
Men när HRFs juridiske konsult, Erik Ward, drev målet till Kammarrätten blev domen en helt annan. De konstaterar att övervägande skäl talar för att kvinnan har utsatts för en mycket kraftig ljudexponering på sitt jobb och att det har gett henne en varaktig hörselskada. Domen ger henne nu rätt till arbetsskadelivränta.

 

En hörselskadad lärare med utmattningssyndrom ska få en fjärdedels sjukersättning. Det beslutade nyligen Förvaltningsrätten i Falun, som därmed gick emot Försäkringskassan.
Kvinnans hörsel hade försämrats under lång tid och hon drabbades av svår tinnitus, ljudöverkänslighet, depression, panikångest och sömnproblem. Läkare konstaterade utmattningssyndrom och intygade att hon inte kunde klara av ett jobb på 100 procent, utan förordade partiell sjukersättning. Men Försäkringskassan hävdade att de inte kunde se något skäl till att kvinnan inte kunde jobba heltid och sa nej.
Kvinnan vände sig då till Hörsellinjen, som kopplade in HRFs juridiske konsult, Erik Ward. Han drev målet till förvaltningsrätten - och där fick kvinnan nyligen rätt. Förvaltningsrätten slår fast att ”kvinnans besvär av tinnitus i samverkan med sköra psykiska resurser medför en nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel.”

Hörselskadade och döva kan nu skicka sms till nödnumret 112 för att larma vid nödsituationer. Tjänsten SMS112, som har använts i viss utsträckning på försök sedan 2007, permanentas genom ett nytt avtal som tecknats mellan staten och SOS Alarm idag.

- Det finns ungefär 1,4 miljoner människor i Sverige med olika grader av hörselskador. Åtminstone ett par hundratusen av dem skulle ha stor nytta av möjligheten att kunna larma via SMS112. Därför är det mycket bra att den här tjänsten nu permanentas, säger Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande, Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Tjänsten är öppen för döva, tal- och hörselskadade och det krävs att man registrerar sig i förväg innan den kan användas.

Till SOS Alarms pressmeddelande » 

Den norska hälsoministern, Anne-Grete Strøm-Erichsen, talar vid invigningen av hörselskadades världskongress, IFHOH 2012, som arrangeras i Grieghallen i Bergen, Norge, i slutet av juni. Temat är "A Better Quality of Life". Hit kommer hörselskadade från hela världen som vill, lära sig mer om hörsel, diskutera och utbyta erfarenheter.
På världskongressen arrangeras en mängd olika "sessioner" med ett 50-tal föredragshållare från hela världen, som är experter inom olika områden som rör hörsel. HRF har initierat flera föredrag, bland annat med ljudmiljöexperter.

Världskongressen arrangeras av den norska hörselskadeorganisationen HLF, på uppdrag av IFHOH, The International Federation of Hard of Hearing People.

Hörselskadades förening i Stockholm har lanserat webbplatsen www.horsel.info med textade och teckenspråkstolkade videoguider med skötselråd för hörapparater, för användare, anhöriga och andra som har nytta av att veta hur man rengör och byter batteri på en hörapparat.

Det är en seglivad myt inom handeln att bakgrundsmusik främjar försäljningen. Men en ny brittisk undersökning bland 1 000 kunder visar att varannan person har lämnat butiker på grund av den störande musiken.

En tidigare undersökning av HRFs brittiska systerorganisation, Action On Hearing Loss (tidigare RNID), visade att en av tre kunder avskyr bakgrundsmusiken i affärerna. Särskilt drabbas hörselskadade kunder. Att uppröra en tredjedel av sina kunder är ett allvarligt beslut att ta, konstaterar den världskände ljudmiljöexperten Julian Treasure, som var med på HRFs jubileumsevenemang i maj 2011 (se hans jubileumsföredrag här). Tanklöst bakgrundsskval i butiker är "pollution, not decoration" (förorening, inte dekor), skriver han på sin blogg.

Att hörselskadade inte skulle ha något utbyte av musik är en myt som går att ta död på ganska snabbt. Det visade hörselskadade elever från Silviaskolan i Hässleholm när de firade skolans 19-årsdag med en rad konserter, som en del av ett musikprojekt.

På torsdagen återinvigdes Hagaskolan i Umeå, efter en storrenovering för 33 miljoner. En tredjedel av summan har gått till Hörselspåret, för anpassning av lokaler för barn med nedsatt hörsel, hörapparat eller implantat. Varje klassrum har nya akustikskivor i taket, golvmattorna har bytts ut, i de flesta klassrummen finns en ”snedbygd” takvinkel, allt för att uppnå bästa möjliga ljudmiljö. Ny teknisk utrustning liksom möbler är inkluderat i ljudsatsningen.

Många grundskoleelever vet väldigt lite om hur hörseln fungerar. Därmed har de heller ingen större förståelse för varför de ska ta hand om sin hörselhälsa. Det konstateras i en avhandling av Eva West, doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, vid Göteborgs Universitet. Eva West har utvecklat ett forskningsbaserat undervisningsmaterial om ljud, hörsel och hälsa som hon prövat på närmare 200 grundskoleelever.

Det är illa ställt på regeringskansliet Rosenbad när det gäller tillgänglighet för hörselskadade. Ofta saknas teleslingor, och när det väl finns är det vanligt att utrustningen inte fungerar. Trots skarp kritik från HRF fortsätter problemen, år efter år, vilket skapar stora problem när HRF-företrädare och andra hörselskadade deltar i olika möten med statsråd, utredare, regeringstjänstemän med flera. Hörselskadade har ibland tvingats lämna möten.

- Vi har fått nog. Det är fullständigt oacceptabelt att regeringens eget kansli är så ointresserat av att leva upp till grundläggande tillgänglighetskrav, säger HRFs förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren, som nu skriver till Fredrik Reinfeldt, som är chef för regeringskansliet, och kräver skärpning.

- Det är pinsamt att landets regering, en central del av vår demokrati, utsätter hörselskadade för diskriminerande behandling i sina egna lokaler, samtidigt som de pratar om ett tillgängligt samhälle. De undergräver sin egen trovärdighet.

HRF och en rad andra funktionshinderorganisationer har under lång tid drivit kravet på att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering i lag. Men Fredrik Reinfeldt har sagt: "Att öka tillgängligheten för en stor grupp av funktionshindrade är lätt att känslomässigt hålla med om, men det är förknippat med stora resursbehov."

- Det är oförskämt att skylla på kostnader när det gäller mänskliga rättigheter, konstaterar Jan-Peter Strömgren.

- Men när det gäller regeringskansliet handlar otillgängligheten definitivt inte om brist på resurser - det som saknas är framför allt kompetens, vilja - och vanlig anständighet.

För många församlingar tycker att anställda med hörselskador som kräver en bra ljudmiljö är besvärliga, och deras önskemål om en fungerande arbetsplats ställs mot kostnader för kyrkans verksamheter. Det hävdar Ingrid Stillström, ordförande för Svenska kyrkans intresseförening för hörselskadade.

I dag läggs mest fokus på vad man ska göra för att undvika hörselskador. Men det görs relativt lite för att anpassa arbetsplatsen för personer som redan har hörselproblem. Kunskapen hos många arbetsgivare är helt enkelt för låg, hävdar flera ledande hörselforskare samt Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Måste mitt funktionshinder synas i tv-rutan? Det undrar Margareta Benson, som är hörselskadad och nyhetsankare på SVT, i en replik på Aftonbladet Debatt. Hon reagerar på ett inlägg av KD-politikern Ewa Samuelsson, som efterlyser nyhetsuppläsare med synliga funktionshinder. Samuelsson vill på så sätt hjälpa till att ”normalisera” funktionshindrade i samhället.
Margareta Benson blir både förvånad och upprörd: "När jag för några år sedan började som nyhetsankare på ”Rapport” och sedan fick en fast tjänst som programledare på ”ABC” var det inte min hörselskada som var nyckeln. Det var faktiskt min kompetens. Jag råkar nämligen vara journalist och hörselskadad. Vi finns faktiskt, men måste vi skylta med det?".

År 2012 kommer att bli ett ödesår för hörselskadades rätt till hörselvård. Aldrig har det varit så olika villkor i olika delar av landet, och aldrig har hotet mot rätten till hörselvård varit så allvarligt som nu. Det finns en mängd olika avgiftssystem och avgiftsnivåer inom hörselvården, och några regioner/landsting har nu också infört "fritt val av hörapparater", vilket är tänkt att ge ökad valfrihet – men bara för dem som har råd att betala.

Flera landsting står nu inför avgörande vägval: Hur ska framtidens hörselvård se ut?

Under 2012 kommer HRF att föra en hård kamp för att alla hörselskadade ska få tillgång till den hörselvård de behöver, oavsett personlig ekonomi och oavsett var i landet de bor. 

En israelisk forskningsstudie bland närmare 300 tonåringar visar att en av fyra lyssnar till musik med så hög volym att de riskerar att få tidiga hörselproblem. Det rapporterar tidskriften International Journal of Audiology.

- De tonåringar som överutnyttjar sina MP3-spelare idag riskerar att drabbas av större hörselproblem redan i 30-40 årsåldern, säger professor Chava Muchnik vid Tel Avivs universitet.

En polis på Gotland har anmält han att har fått nedsatt hörsel av polisens nya kommunikationssystem, Rakel. Vid en vanlig hörselkontroll visade det sig att polismannens hörsel har blivit sämre på just det örat där han har hörselsnäckan till kommunikationsutrustningen. Poliser förklarar att det är svårt att korrigera ljudet i utrustningen när man väl har svarat.  

Cissi Elwin Frenkel höll högt tempo som vd för Svenska Filminstitutet. Men så kom smällen, Hon blev fruktansvärt trött och så ljudkänslig att hon var tvungen att ha öronproppar dygnet runt. Hon hade drabbats av utmattningsdepression.

Forskare vid Amsterdams universitet har funnit ett möjligt samband mellan Beethovens tre kompositionsperioder och hans gradvis försämrade hörsel. Först hade hans verk en variation av höga toner, men när hans hörsel blev sämre använde han mest toner i mellan- och lägre register. När han hade blivit helt döv, och bara hade sitt inre öra att lita till, återgick han till att använda toner i högre register.

Väldigt få CI-operationer på barn misslyckas. Det visar en kanadensisk forskningsstudie. Det fanns en något förhöjd risk för problem hos barn som hade haft hjärnhinneinflammation innan de fick CI.