Förutom att arbeta som akustikkonsult på Tyréns är Björn Hellström forskare och professor på Konstfack. Han började sin akademiska bana 1990 då han läste till arkitekt, efter att ha arbetat heltid som musiker i tio år. När han började doktorera blev det på ämnet musik och arkitektur. Akustik föll väl in och inkluderas i forskningen.

I dag håller Björn inte längre i några kurser på Konstfack. Men när han gjorde det ansvarade han för att elever på konstnärs-, design-, och arkitektutbildningar fick lektioner i ljuddesign. Ändå menar han att Sverige inte har kommit långt på forskningssidan. Frankrike lyfts fram som ett föregångsland, än dock bara teoretiskt. I praktiken finns det inget land som varit banbrytande vad det gäller ljudmiljö på restauranger.

– Sverige är ett litet land, men har kommit en bit på vägen, säger Björn.

Ändå framför Björn kritik mot att man inte gör tillräckligt mycket. Trots att allt fler intresserar sig för ljud­miljön. Arkitekter och formgivare funderar på vad dämpat eller tillsatt ljud kan tillföra. Företag startas som kombinerar de båda disciplinerna, men kunskapen och viljan fattas hos våra krögare.

– Det finns mycket att göra, påpekar Björn. Men vi måste se framtidsmöjligheterna. Branschen måste få kunskap och förstå att det finns en vinst att hämta. Det finns potential om man väljer den här inriktningen.

Vi går vidare till en tredje och en fjärde restaurang, och fortsätter prata om inredning, byggnader och akustiklösningar. Ljudmiljö handlar om helheten. Är det högt i tak men taket är ojämnt så sprids ljudvågorna vilket ger en klart bättre ljudmiljö än ett lågt tak med hård och plan yta.

Likaså är det inte självklart att alla textilier är absorbenter. En absorbent ska fånga in ljudvågorna så att de inte sprids vidare i rummet. Därmed minskar efterklangen. Om tyget är för tjockt kommer inte ljudvågorna igenom, och är det för tunt absorberas inte ljudet. Det absolut bästa är om textilen hänger någon decimeter från en vägg, så att ljudvågorna fångas mellan väggen och tyget.

– Titta här, säger Björn och pekar mot en vägg täckt av ett stort fotografi i en restaurang. Om det här vore en absorbent skulle det göra jättemycket för den här lokalen.

Björn syftar på att det är möjligt att skapa absorbenter med hjälp av ljuddämpande tavlor. En snygg metod att dämpa ljud som fler krögare borde använda sig av.

Bakgrundsmusiken då? Ofta är det musiken som besvärar mest. Björn ser en framtid då krögarna väljer att ha olika ljudmiljöer i olika delar av en och samma lokal. Det kan vara en sorts musik i baren, ytterligare en annan på dansgolvet, medan restaurangdelen är tyst och samtalsvänlig. Detta är redan nu möjligt att göra med riktad högtalarteknik.

Förutom att styra ljud för att skapa en viss miljö för målgruppen kan krögarna ta bort ljud genom enkla åtgärder. Inköp av nya maskiner och vitvaror tar till exempel bort ett surrande bakgrundsljud. Golv kan dämpas med mattor men också genom limning av trägolv.

– Se på Kastrups flygplats i Köpenhamn. Där har man limmat trägolvet så att det är ljudlöst, berättar Björn.

Något konkret man själv kan göra är att välja vilken del av restaurangen man sätter sig i. På ett ställe vi besöker är köket öppet mot sittavdelningen. Kanske är det roligt att se hur maten tillagas, men det är knappast underhållande för hörseln. Vissa personer föredrar att sitta vid en vägg än mitt i ett rum. Men inte heller den strategin är säker. Allt beror på utformningen av lokaler och inredning. Sitter du vid en vägg som inte absorberar ljudet kan det sluta med att alla andras samtal studsar tillbaka mot just ditt öra. Därmed blir ljudnivån högre än om du hade suttit mitt i rummet.

Det finns med andra ord inga enkla lösningar. Inte ens på gourmetkrogar finns garantier för en god ljudmiljö.

– Så enkelt är det inte, protesterar Björn. Vissa lyxrestauranger är bra – andra är katastrofala! Det beror helt på vad krögaren vill ha. Vissa vill ha drag, en hög omsättning hos kunderna. Som i sin tur påverkar ljudmiljön.

Ett liknande alternativ som nämns är chambre separée, ett exklusivt avskilt rum, där kunderna får äta och samtala ostört. Men det är dyrt. Och därför kan man fråga sig om det är ett realistiskt alternativ för det stora flertalet.

Vad är då den framtida utmaningen för krögarna?

– Det finns en stor variation på restauranger. Bra ljudmiljö bör vara en del av den variationen. Kunskap om akustik finns men det måste finnas beställare, alltså krögare. Ett sällskap på åtta personer måste kunna prata med varandra.

Björn fortsätter:

– Det här kommer att ske inom en snar framtid. Och det behöver inte se likadant ut i hela restaurangen. Det kan vara dämpat i vissa delar och musik i andra. Det finns teknik och det behöver inte vara dyrt. Textilier är inte dyra, det finns absorbenter som inte är dyra och högtalare är inte heller dyra.

Moa Källström
moa.kallstrom@hrfstockholm.se