
Jag tycker mina hörapparater krånglar på vintern. Inbillar jag mig eller är det något med kylan?

Mina digitala hörapparater slutar ofta fungera på sommaren. Kan det bero på värmen?


Hur kan jag ljuddämpa hemma?

Jag undrar om det finns hjälpmedel för ensidigt döva för att höra bättre vad som sägs?

Varför uppstår ett ekande ljud när jag använder stolslingan för att höra vad som sägs i TV?

Vad kostar det att prova ut hörapparat i Halland?

Vad ska jag göra med min släktings gamla hörapparater?

Jag ska snart prova ut hörapparater, vad ska jag tänka på inför utprovningen?

Jag har tinnitus sen några dagar tillbaka, jag är också kraftigt förkyld. Kan det finnas ett samband?

Kan jag bada försiktigt med hörapparaten på mig?

Jag hör dåligt på ena örat, men bra på det andra. Ska jag då ha hörapparaten på det bra örat?

Jag tycker det går åt så många hörapparatbatterier. Hur länge räcker ett batteri? Finns det laddningsbara batterier?

Vad är en audiosko?

Kan man få ersättning från försäkringskassan för privata hörseltekniska hjälpmedel?


Vad ska jag tänka på när jag talar med en hörselskadad person?

Varför fungerar inte telespolen som den ska i min allt-i-örat-apparat? Jag måste vrida huvudet för att få in ljudet från slingan och kunna höra vad som sägs.

Riskerar jag att skada hörseln om jag ofta lyssnar på min mp3-spelare?


Min 7-åriga dotter har fått diagnosen "hängmatta". Vad innebär det?


Jag vill köpa hörapparater åt en släkting som inte bor i Sverige. Hur gör jag och vad kostar det?
Jag tycker mina hörapparater krånglar på vintern. Inbillar jag mig eller är det något med kylan? 

Nej, du inbillar dig inte. Stark kyla kan göra att materialet i hörapparaten påverkas (till exempel krymper) och det i sin tur leder till att det kan bli glapp mellan batteriets och hörapparatens kontaktytor. Det blir alltså glapp i strömförsörjningen. Det rättas till så fort du kommer in i värmen!
Mina digitala hörapparater slutar ofta fungera på sommaren. Kan det bero på värmen?


Värmen på sommaren gör att man svettas mer och om man svettas rikligt så kan hörapparaterna bli så fuktiga att de slutar fungera. Torka dig runt öronen emellanåt och vänta en stund med att ta på apparaterna när du har badat och är blöt i håret. Om apparaten slutar fungera, kan du öppna batteriluckan och låta apparaten ligga och torka ett tag. Om det inte hjälper, bör du vända dig till hörcentralens verkstad. Det finns ett gummiöverdrag som kan träs på vissa bakom-örat-apparater och som du kan köpa på hörcentralen. De skyddar mot fukt.
Hur kan jag ljuddämpa hemma?

Inredningen i hemmet kan bidra till bättre ljudmiljö. Ljuddämpande material på väggar, tak och golv till exempel heltäckningsmattor, vanliga mattor, skrivbordsunderlägg, textilier som gardiner, dukar och gobelänger kan göra stor skillnad.

Sätter du upp tyger ska tyget vara poröst och tjock som till exempel filt eller ylle, om det är tätt går det inte att blåsa igenom och då blir det ingen bra effekt. Tunna tyger dämpar knappt alls.

Har rummen gott om möbler, ger det dämpande effekt också. Möblerna ska helst vara ”mjuka” som till exempel soffor och tygfåtöljer. Plana och raka ytor i ett rum gör att ljudet studsar mer. Till exempel är bokhyllor bra ljuddämpare, men om man sätter luckor/dörrar på dem så går den ljuddämpande effekten förlorad. Det är bättre att ha en ojämn yta som en bokhylla med böcker utgör.

Ska du köpa nya stolar till hemmet till exempel, åk till en möbelaffär och lyssna på stolarna. Dra dem fram och tillbaka och du märker att det finns stolar som låter betydlig mindre än andra. Sätt gärna tassar på möbler som du redan har, så skrapar de mindre. Olika bordskivor låter också olika mycket. Du kan även sätta absorberande material under stolar, bord, bakom bokhyllor för att få ytterligare inslag i rummet som absorberar ljudet.

I hemmet är det inte så vanligt att sätta upp akustikplattor, men om du gjort ovanstående och det ändå inte är bra kan det vara värt att gå vidare med det. Numera finns till exempel akustikplattor i form av tavlor som passar i hemmet. Men det är viktigt att försöka täcka en ganska stor yta i förhållande till rummet, annars kan det bli en dålig investering.
Jag undrar om det finns hjälpmedel för ensidigt döva för att höra bättre vad som sägs?

För den som är döv på ett öra finns cros-apparaten, den består av två delar. Ljudet överförs från en mikrofon (som ser ut som en hörapparat) vid det döva örat till en hörapparat i det hörande örat. Med cros-apparaten kan ensidigt döva få ökad hörselförmåga. Själva ljudöverföringen har traditionellt skett med hjälp av en tunn kabel som löper mellan mikrofon och hörapparat, men numera finns även trådlös överföring.
Ett annat alternativ är en benförankrad hörapparat. Då överförs ljudet från den döva sidan via skallbenet, till det friska innerörat. På så sätt uppfattar man även ljud som sker vid den döva sidan. För mer information vad som kan vara aktuellt för dig, kontakta hörselvården.

Både med cros-apparat och benförankrad hörapparat är det möjligt att lyssna med telespole. Då kan du lyssna via teleslinga till exempel i offentliga lokaler, på TV/Radio och möten.
Varför uppstår ett ekande ljud när jag använder stolslingan för att höra vad som sägs i TV?

Om du har en LCD-/plasma-TV kan ett eko eller en fördröjningseffekt av ljudet till hörslingan uppstå.
För att avhjälpa problemet och få rätt ljud i slingan kan man använda en speciell slingförstärkare som kopplas till TV-apparatens scartuttag.

Vad kostar det att prova ut hörapparat i Halland?

I Halland kostar det ingenting att prova ut hörapparat. Däremot får du betala en besöksavgift på 100 kr för varje besök under utprovningen. Kostnaderna för att prova ut hörapparater i landstingets hörselvård skiljer sig rejält åt mellan de olika landstingen.
HRF har gjort en karläggning över kostnader för hörapparatutprovning i olika delar av landet. Ladda ner sammanställningen (pdf) här.

Vad ska jag göra med min släktings gamla hörapparater?

Om din släkting fått hörapparaterna genom landstinget, ska du kontakta hörcentralen där din släkting fick dem utprovade. Hörapparater man får via landstinget är bara till låns och ska lämnas tillbaka när man får nya eller de inte längre används. Är hörcentralen inte intresserad av hörapparaterna, kan du höra efter hos frivilligorganisationer och föreningar, som bedriver olika former av hjälpverksamhet utomlands, om de vill ta emot hörapparaterna.

Jag ska snart prova ut hörapparater, vad ska jag tänka på inför utprovningen?

Tänk igenom innan vilka situationer du vill höra bättre i, även vilken typ av ljud du vill höra bättre. Skriv ned dina önskemål och funderingar inför besöket. Fundera igenom vilken typ av funktioner du vill ha. Det är viktigt att du får en hörapparat med telespole. Det ökar dina chanser att höra. Vill du kunna ändra volymen själv eller ska hörapparaten justera ljudet åt dig? Ta gärna reda på lite mer om hörapparater, till exempel genom att titta på tillverkarnas hemsidor. Det finns olika typer av hörapparater och insatser, men beroende på typ av hörselnedsättning passar olika hörapparater olika bra. Det är under utprovningen du har chansen att prova olika hörapparater, om du inte är helt nöjd med den första du erbjuds. Var aktiv och se till att utnyttja utprovningsperioden. Läs fler råd i broschyren ”Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat”. 
Jag har tinnitus sen några dagar tillbaka, jag är också kraftigt förkyld. Kan det finnas ett samband?

Ja. Tinnitus är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Några av orsakerna kan vara förkylning, infektion eller inflammation i örat och vaxpropp. Troligen går då tinnitus över när förkylningen går över, så försök att inte oroa dig utan ta hand om dig så du blir frisk. Om du är bekymrad, gå till läkare på vårdcentralen för undersökning.
Andra orsaker till tinnitus kan vara hörselnedsättning, buller, åldersförändringar i hörselsystemet, bettfel, skada (till exempel whiplashskada), spända muskler i axlar och nacke, sjukdom, virusinfektion, läkemedel, stress, oro och depression.
Kan jag bada försiktigt med hörapparaten på mig?

I regel är det inget problem för en hörselskadad vad gäller hörapparat och bad, eftersom de flesta tar av sig sin hörapparat innan de hoppar i vattnet eller går in i bastun. Faktum är att den vanligaste felkällan till problem med hörapparaten är just fukt. Det är svårt att skydda apparaterna helt från vatten och fukt. De kan bli lite blöta sig när du går till hårfrisörskan, när det regnar, när du svettas eller när ditt hår är fuktigt. Om det går in fukt i hörapparaterna, så att de slutar fungera, så ska du ta ur batterierna och lägga apparaterna på torrt ställe med batteriluckan öppen, så att de får torka. Efter några timmar brukar de fungera igen.
Jag hör dåligt på ena örat, men bra på det andra. Ska jag då ha hörapparaten på det bra örat?

Nej, hörapparaten är en förstärkare som ska förstärka ljudet utifrån, så att ljudet är högre när det transporteras in i örat med dålig hörsel. En hörapparat är som en ljudanläggning i miniatyr. Den består av mikrofon, förstärkare och högtalare – allt i ett.
Jag tycker det går åt så många hörapparatbatterier. Hur länge räcker ett batteri? Finns det laddningsbara batterier?

Beroende på batterimodell och hörapparatmodell samt hur mycket du använder dina apparater så räcker batterierna olika länge.
Batterierna som används till hörapparaterna är så kallade zink-airbatterier. När klisterlappen på baksidan avlägsnas, börjar batteriet aktiveras. Ett zink-airbatteri drar ström även när det inte används på grund av luftens (syrets) inverkan på batteriet. För att spara på batteritiden ska hörapparaten vara avstängd när den inte används. Sammanfattningsvis så gäller ju mindre batteri desto kortare livslängd på batteriet.
Genomsnittlig batteritid:
- Modell gul (10) cirka tre till fyra dagar
- Modell brun (312) cirka en vecka
- Modell orange (13) cirka tio dagar till två veckor
- Modell blå (675) cirka två veckor.
Utvecklingen av laddare och laddningsbara batterier pågår. Idag finns det en laddare på svenska marknaden till batteri-modellerna 10 och 312, samt till de olika CI-apparaterna. Tala med hörapparatstillverkare för att få mer information om det är möjligt att köpa laddare och laddningsbara batterier som passar dina hörapparater.
Vad är en audiosko?
Hörselskadade med hörapparat har stor nytta av trådlös ljudöverföring. Den vanligaste typen är teleslinga, men det finns också FM-system som bygger på radioöverföring. Trådlös ljudöverföring kan du med hörapparat till exempel ha nytta av på föreläsningar, när du lyssnar på TV:n hemma eller när du har ett möte på arbetet.
För att du ska kunna använda dig av ett FM-system behöver du en mottagare. En mottagare kan se ut på många olika sätt. Den minsta varianten av mottagare till ett FM-system kan sättas direkt på hörapparaten. Andra behöver en audiosko för att koppla samman hörapparaten med FM-mottagaren. Man kan säga att audioskon är en adapter mellan hörapparat och FM-mottagare. För att man ska kunna sätta fast en audiosko (för att i sin tur koppla på en FM-mottagare) krävs det att hörapparaten har en el-ingång.
När du provar ut ny hörapparat ska du se till att din hörapparat har telespole och el-ingång, så att kan du kombinera hörapparaten med ytterligare hörseltekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig att höra ännu bättre.
Ta kontakt med din hörcentral för mer information om din hörapparat och andra tekniska hjälpmedel.
Kan man få ersättning från försäkringskassan för privata hörseltekniska hjälpmedel?

Nej, man kan bara få hjälp av Försäkringskassan för hörseltekniska hjälpmedel i arbetslivet.
När det gäller hjälpmedel i det dagliga livet är det normalt landstingen som står för dessa. Reglerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Normalt tar landstingen även ut en avgift för hjälpmedlet.

Vad ska jag tänka på när jag talar med en hörselskadad person?

Det är väldigt individuellt hur en hörselskadad person uppfattar tal.
De flesta har ofta svårt att uppfatta vad som sägs när flera personer talar samtidigt, till exempel vid middagar och möten eller när det finns störande bakgrundsljud.

Det är alltid bra att fråga hur den hörselskadade hör och vad man ska tänka på när man talar med just honom eller henne.

Nedan finner du några tips om vad du kan tänka på, när du pratar med en person som har en hörselnedsättning:

• Vänd ansiktet mot den som är hörselskadad, eftersom den hörselskadade behöver kunna se läpprörelser och uppfatta ansiktsuttryck.
• Håll inte handen framför munnen när du talar.
• Tala tydligt utan att skrika.
• Upprepa det som den hörselskadade inte uppfattar; kanske även säga det på ett annat sätt.
• Se till att undvika/dämpa störande bakgrundsljud.
• Stäng dörren. Stäng av radio/tv. Gå på kafé utan bakgrundsmusik.
• Placera dig rätt. Sätt dig på den sida där den hörselskadade hör bäst eller mittemot.
• Peka och visa. Använd gester och kroppsspråk.
• Gå nära. Det är bättre att påkalla uppmärksamhet genom beröring än att ropa.
• Ha bra belysning. Se till att ljuset faller på den talandes ansikte och mun.
Varför fungerar inte telespolen som den ska i min allt-i-örat-apparat? Jag måste vrida huvudet för att få in ljudet från slingan och kunna höra vad som sägs.När det gäller en hörapparat av den här modellen är det flera saker som spelar in för att den ska kunna fungera perfekt.

Inget öra är det andra likt och hänsyn måste tas bland annat till formen på örat, hur hörselgången ser ut och hur mycket plats som finns för telespolen i hörapparaten. Av den anledningen kan en på femtio ha oturen att få en apparat med felaktigt monterad telespole. Det behövs inte mer än en skillnad på 10 grader för att telespolen inte ska fungera perfekt.

Det går emellertid att justera, så att man slipper vrida huvudet eller sätta halsslingan som ett ”diadem” på huvudet. För att hörapparatteknikern ska veta hur han ska ändra telespolens placering, kan man prova att böja sig rakt fram eller rakt bak och då notera i vilket läge som slingan fungerar bäst

Tag kontakt med din hörcentral, som informerar dig om vart du ska vända dig för att få telespolen justerad.
Riskerar jag att skada hörseln om jag ofta lyssnar på min mp3-spelare?

Ja, du kan få både hörselnedsättning och tinnitus av att ofta lyssna på din mp3-spelare. Vad många inte tänker på är att om man lyssnar på ett lägre ljud under en längre period, kan det vara lika skadligt som att utsättas för ett väldigt högt ljud en kort stund.
Ett råd man kan följa, är att inte lyssna längre än 50 minuter åt gången och sedan vila öronen i minst 10 minuter. Om omgivningen kan höra ljud från dina lurar, så är det för högt. Om ljudet hörs av andra som sitter runtomkring, skadar detta inte bara dina öron utan stör även oftast din omgivning.
Många moderna mp3-spelare har en volymspärr som gör att man inte kan höja volymen hur högt som helst. Vi rekommenderar att man använder denna spärr.
Om du vill lyssna så säkert som möjligt på din mp3, bör du först och främst tänka på volymen och på hur länge du lyssnar.
Om du känner att dina öron tagit skada av att lyssna på musik i lurar, ska du helst undvika din mp3-spelare ett tag och om du måste lyssna, så bör du nu vara extra försiktig. Det kan också vara bra att uppsöka en öronläkare för att kontrollera dina öron.
Min 7-åriga dotter har fått diagnosen "hängmatta". Vad innebär det? 
Med en "hängmatta" menas en nedsättning i mellanregistret. I bas (mörka toner) och diskant (ljusa toner) är hörseln däremot bra och kurvan får därför formen av en hängmatta.

En nedsättning i mellanregistret är en vanlig ärftlig hörselskada och den är besvärlig eftersom den drabbar taluppfattningen. Många röster och språkljud ligger i mellanregistret. Hörapparatinställningen blir också extra komplicerad eftersom bas och diskantjud inte ska förstärkas. Själva insatsen - proppen - kan då få en ljuddämpande effekt i de frekvenser där hörseln egentligen är bra. Detta dilemma kan oftast lösas på ett bra sätt med dagens högteknologiska hörapparater samt öppna insatser.

Det är viktigt att barn med hörselnedsättning i mellanregistret får bra hjälpmedel för att inte hamna utanför i sociala situationer samt i skolan.
Jag vill köpa hörapparater åt en släkting som inte bor i Sverige. Hur gör jag och vad kostar det?

Kontakta en privat utprovare. Du hittar adresser och telefonnummer på hörapparattillverkarnas hemsidor, till exempel Phonak, Oticon, Widex, Starkey, GN Resound eller Siemens.

Du behöver ett audiogram (hörselmätning) från din släkting för att audionomen ska kunna ställa in apparaterna. Egentligen behöver du även avtryck från släktingens öron, för att insatserna (propparna) ska få rätt passform, men om detta inte kan ordnas kan du köpa hörapparater med så kallad öppen insats. Den typen av hörapparater fungerar dock inte bra för personer som har en grav hörselnedsättning. För att få en riktigt bra inställning behöver din släkting vara med vid utprovningen.

Kostnaden beror på vilken typ av apparat du väljer, men räkna med cirka 6 000-10 000 kronor per apparat. Ett alternativ kan vara att du köper en samtalsförstärkare som inte behöver ställas in individuellt och som dessutom är enkel att använda och ger en mycket bra förstärkning. En samtalsförstärkare kostar cirka 1 900 kronor.